Storhetsvansinne och jag
Innehåll:
Skalla-Grim skriver
BengtTomas målar
Salvador diktar
↓
Storhetsvansinne, alternativt jaglöshet
Att ha ett starkt jag är att se sig själv som viktig. Det är lätt att överdriva sin betydelse, ett passande namn är storhetsvansinne.
En författare skapar text, det är ett jag som skriver. Men vad är egentligen ett jag?
Jaget enligt buddhismen
En tolkning av resonemanget är att man får ett jag i förhållande till en kontakt med omgivningen. Jaget är kropp och psyke, där psyket är känslor, tankar och vilja. Man har också ett metajag, en del av jaget som kan berätta om jaget självt. Detta utgörs huvudsakligen av medvetandet.
Kroppen
Kroppen utgör jagets materiella aspekt. Man kan se kroppen som bestående av en mängd organ som tar in den yttre och den inre världens tillstånd. Kroppen kan kallas ett sinnesorgan.
Psyket
Kroppen bär psyket som omsluter sin bärare, psyket finns utanför och runtom kroppen.
Känslor
Kontakten är jagets ursprung, känslorna är en värdering av denna kontakt och det första som uppstår i psyket efter att ett möte inletts.
Tankar
Tanken är ett omdöme om den inledande kontakten. Tanken bildas ur känslan, känslor kondenseras till tankar.
Vilja
Vilja är handlingsberedskap. Den bildas när tankar kondenseras. Viljan utvecklas till ett beslut, ett ska och detta slutligen till ett måste.
Medvetande
Medvetandet kan kallas Substansen, en substans har täthet. Det är ursprungligt och fyller hela kosmos. Det kan liknas vid ett moln av flytande bomull.
Storhetsvansinne
För länge sedan trodde man att jorden var universums centrum. Samma grad av storhetsvansinne har tanken att hjärnan skapar medvetandet. Medvetandet finns oberoende av människan, hjärnan hjälper bara till att tolka det.
Väg
Buddhismens ideal är jaglöshet. Detta kan uppnås genom att först bygga ett fungerande starkt jag, och sedan lösa upp det.
↑
↓
Akvarell “Nu 5”
Är bilden ett utslag av konstnärens storhetsvansinne?
↑
↓
Utan jag
Ville våga
fråga
vad är jag?
Buddha visar lagen,
jagen
är alla plågors rot,
men det finns en bot,
att leva utan jag
en dag,
utan vredens lågor
gör dig fri från plågor.
Dikten uppläst
Besök Salvador på poeter.se
↑